Kring millennieskiftet kom larmrapporter om att parabener, som används som konserveringsmedel i kosmetiska produkter, kan vara skadliga. 2004 publicerades en studie som pekade på samband mellan ämnesgruppen och cancer, vilket fick många tillverkare att utesluta parabener i sina produkter. Startskottet för en debatt där vissa var för och andra emot drog igång – idag, långt senare, vet vi mer om hur det verkligen förhåller sig.
Parabener hindrar kosmetiska produkter från att bli oanvändbara på kort tid genom att döda bakterier och mögel. En trygghet för konsumenten, och en garant till att kvaliteten av produkterna upprätthålls under lång tid. Tänk bara hur du förvarar dina crèmer i ett fuktigt badrum, tar med dig solskydd till en varm strand, och använder samma duschgel i flera veckor efter öppnandet. För att dina skönhetsprodukter inte ska behöva lagras i kylskåp innehåller de flesta av dem konserveringsmedel - vattenbaserade hudvårdsprodukter blir annars dåliga snabbt. Det beror på mikroorganismer som hamnar i formulan via kontakt med din hud, som enkelt förökar sig i vattenbaserad kosmetika. Resultatet är att dem blir förorenade, och kan inte längre uppnå sin fulla effekt. När det gått så långt kan de även orsaka sjukdomar.
Otaliga oberoende studier har gjorts sedan varningen skakade skönhetsindustrin, och visst är det en komplicerad fråga enligt hudforskare. Det snabba svaret är dock att de vanligaste, så kallade methyl- och ethylparabenerna, är säkra att använda på huden.
Vad är parabener för något?
Enligt Läkemedelsverket är parabener en ämnesgrupp av konserveringsmedel för kosmetika, men du hittar dem även i livsmedel och läkemedel. Alla parabener har den kemiska grundstrukturen bensoesyra, som finns naturligt i växter. De har olika molekylstorlekar, och förstavelsen i namnet berättar vilken annan molekyl som är med i estern.
Myterna om allergier, hormoner och bröstcancer
Visst kan de orsaka allergi – precis som andra konserveringsmedel – men det är mindre vanligt jämfört med de övriga. Alkohol är ett klassiskt alternativ, men kan irritera känslig hud. Det har funnits misstankar om att vissa parabener kan vara hormonstörande, men de används i så små kvantiteter att inga hormonella effekter kunnat bevisas. Gällande den brösttumörcelltillväxt man kan se efter att ha adderat parabener i provrör med celler, är det inte fastställt att parabenerna har samma effekt in vivo. Det vill säga när man applicerar dem externt på huden föreligger inte samma risk. Produkter innehållande olja behöver oftast inte konserveras, så gällande dem blir detta en icke-fråga.
Säkra och nödvändiga
Parabener i hudvård skyddar och är ett säkert och tolerabelt konserveringsmedel som spelar en viktig roll. Även fast de ibland benämns som ”farliga kemikalier” finns parabener alltså i naturen. 2014 fattade EU beslut om att förbjuda användningen av vissa parabener, då man inte vet tillräckligt mycket för att kunna utvärdera om just de sorterna kan användas på ett säkert sätt. Kosmetiska regelverket i EU och Läkemedelsverket bedömer dock att de halter av de vanligaste parabener nämnda ovan som används i hudvård idag, är helt säkra. 2015 ändrade man reglerna för maxhalten av ett par andra, nämligen propyl- och butylparabener, och sedan dess anses även dessa vara säkra att använda som konserveringsmedel i kosmetiska produkter.